https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1616764/FULLTEXT01.pdf

Abstrakt:

”Syftet med avhandlingen är att undersöka samband som påverkar språkut- veckling, samt hur läsförmågan under grundskoleåren utvecklas.
Avhandlingen innefattar fyra studier, Studie I (licentiatuppsats), elever från årskurs 2–5 från 24 klasser (N = 428), elevers läsprofiler identifieras.
Studie II analyserar elever från Studie I som klarade NP i årskurs 3 (n = 112), men som inte klarade godkänd gräns för ordavkodning i årskurs 3.
I Studie III följs några elever upp från Studie II, alla pojkar (n = 8), när de går i årskurs 9. Elevernas och deras föräldrars upplevelse av stödinsatser redovisas.
I Studie IV undersöks från tre kommuner i Mellansverige hur Socioeko- nomisk status (SES) samverkar med språkutveckling samt redovisas skillna- der mellan pojkars och flickors språkliga förmåga i 4–6 års ålder.
Elevers språkförmågor undersöktes i dessa fyra delstudier där deltagare var elever i förskola (N = 231) och skola (N = 428).
Resultaten i Studie I pekar på att elevernas läsprofiler (korrelationen mel- lan fonologisk ordavkodning och läsförståelse) utifrån the Simple View of Reading uppvisar läsförståelseproblem för elever i årskurs 4 i större omfatt- ning än i årskurs 3. Nationella provet i svenska för årskurs 3 identifierar inte elever med ordavkodningsproblem.
De elever som uppvisar ordavkodningsproblem i årskurs 3, hade bestå- ende problem med ordavkodningen även i årskurs 9. De hade låga resultat på samtliga läs- och skrivtest. I intervjusvar från både föräldrar och elever redo- visades att eleverna inte läser för nöjes skull, när de läser gör de det på dator eller i mobilen. De berättade också om en skolhistoria där specialpedago- giskt stöd ofta satts in sent och i otillräcklig omfattning. Stödet eleverna fick på mellanstadiet skedde i form av läsning i liten grupp, på högstadiet fanns en assistent, ett fåtal hade haft speciallärarstöd.
Studie IV visar inga skillnader mellan pojkars och flickors resultat på tes- ter i språklig förmåga, bokstavskännedom och snabb benämning när de är i 4–6 årsåldern. Barn från områden med lägre SES klarade de språkliga testen sämre än barn från områden med högre SES. Resultaten på dessa studier in- dikerar vikten av tidiga språkliga insatser för förskolebarn i områden med låg SES. Sammantaget indikerar studierna vikten av tidig identifiering och tidiga insatser”.

(English abstract of the doctoral thesis included. Also check out studies included, some published in English, on p 18)