http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1596431/FULLTEXT01.pdf

Abstrakt i översättning:

Den här avhandlingen bidrar till forskning på gatunivå och i offentlig förvaltning genom att visa hur digitaliseringar medför tidsmässiga strukturer för byråkrater på gatunivå och vilka konsekvenser det får.  Den analyserar vad digitalisering(ar) innebär och vilka konsekvenser det får i offentligt arbete på gatunivå.  ’Digitalisering’ ses som en lösning som syftar till att lösa olika problem inom den svenska offentliga förvaltningen.  Detta är särskilt framträdande i det svenska skolsystemet, som därför fungerar som studiens empiriska kontext.  Trots förhoppningen om att digitalisering ska lösa problem är begreppet ospecifikt i allmän samhällspolitik, svensk skolkontext och inom förvaltningsforskningen.  För att ta itu med den osäkerheten låter denna avhandling lärare definiera vad digitalisering innebär.  Genom att använda detta tillvägagångssätt har fyra dimensioner uppstått: användning av sociala medier;  Learning Management System (LMS, verktyg för administration, dokumentation och kommunikation);  digitala undervisningsmetoder (en-till-en, lärandeprogram, distansundervisning och digitalt läromedel) och digitalisering som ledningsverktyg på organisatorisk och politisk nivå.  Den empiriska analysen visar hur dessa olika typer av digitaliseringar påverkar lärares arbete i olika avseenden.  Inom gatunivåforskningen om digitalisering erkänns att digitalisering formar arbetet på olika sätt.  Det är dock få studier som behandlar digitaliseringars tidsmässiga aspekter.  Tid ses generellt som ett fast och objektivt fenomen i forskningsströmmen som tar upp temporalitet i arbete på gatunivå.  Det är anmärkningsvärt hur lite uppmärksamhet tidsmässiga aspekter har fått, trots uppmaningar inom förvaltningsforskningens bredare paradigm att i större utsträckning beakta tid.  En teori om social acceleration används för att analysera digitaliseringar ur ett tidsperspektiv.  En fördel med att använda ett sådant perspektiv är att den subjektiva upplevelsen av tid erkänns.  Den teoretiska analysen visar hur digitaliseringar för med sig både accelererande och bromsande mekanismer som är kopplade till processer av alienation och coping för byråkrater på gatunivå.  Gränsen mellan alienation och coping är dock ganska suddig och tillsammans med en sammanflätad väv av temporala strukturer skapar detta en dissocierad situation för byråkrater på gatunivå”.

(This dissertation, ”Street-Level Bureaucrats and Digitalisations: How Teachers’ Work Is Shaped by Temporal Structures”, has an extensive summery in English on pages 257-269 and an abstract in English is available here). Or you can also translate the author’s presentation on Twitter) for an even more condensed version.)